På Hjärtsjukhuset kände jag mig väldigt trygg

När det gällde hjärtoperationen valde Helene Sandvik från Malax, Österbotten, mellan Åbo och Tammerfors. I augusti åkte hon till Hjärtsjukhuset i Tammerfors.

Vilka symptom hade du innan?
– Jag hade inte så mycket symptom men, efter en remiss från hälsocentralläkaren i Malax, upptäckte man vid mitt regelbundet förekommande kontrollbesök på Vasa Centralsjukhus en del extra ljud i mitt hjärta.  Hon fick 135.0 Aortaklaffstenos för en diagnos.
– Då visste jag att jag ska få en biologisk klaffprotes.

Efter olika kontrollbesök, stod det i april i år klart att situationen med hjärtat hade försämrats ganska mycket och att en operation snart skulle bli aktuell.
– Naturligtvis har jag försökt motionera och hålla mig i så gott skick som möjligt. Jag deltog i pensionärsgymnastik m.m. säger Helene Sandvik.
– Jag besökte Dr. Risto Jussila’s privatmottagning och hade med mig alla mina papper så att han kunde sätta sig in i hela min patienthistoria. Detta var i slutet av juni. Han undersökte närmare mitt hjärta i Helsingfors redan den första augusti och bestämde att operationen skulle ske snabbt. Han berättade att i övrigt är jag i bra skick och att jag kommer att klara det. Det var doktor Jussila som ordnade med en operationstid i Tammerfors. Nästan omedelbart efter det ringde överläkaren Mika Kohonen och sade att han var redo att operera Helene redan den 15 augusti.

-Det gick mycket snabbt, säger en nöjd Helene Sandvik. Det fanns ingen längre väntetid, vilket var bra. Denna intervju genomfördes exakt en månad efter operationen och konvalescenstiden har varit lugn och gått bra.

Helene var inte orolig inför operationen, även om det skulle komma att bli hennes första operation med nedsövning och allt.
– Det var ju en spännande situation, kommer hon ihåg. Hon pratade med kirurgen Mika Kohonen som, enligt Helene, pratar svenska språket helt utan brytning, och det är väldigt tryggt för en svenskspråkig patient. Vårdvalet mellan Tammerfors och Åbo var lätt för Helene. Tammerfors ligger ju mycket närmare hemorten och sonen Fredrik känner staden genom sitt arbete, han sade genast att han kommer och skjutsar mig till Tammerfors.

Dagen innan operationen anmälde sig Helene på Hjärtsjukhuset i Tammerfors och fick träffa läkarna där för att prata med dem om operationen. Då var det också röntgen och blodprov aktuella inför operationen. Redan fem dygn senare transporterades Helene tillbaka till sjukhuset i Vasa och exakt tio dagar efter operationen åkte Helene Sandvik hem igen.
– Naturligtvis tar det tid att återhämta krafter. Inget tungt arbete är ännu tillåtet, men vi är ju pensionärer så vi kan ta det lugnt. Jag hade ett körförbud i en månads tid.
Helene Sandvik känner ju till att krafterna kommer tillbaka så småningom. Exempelvis blir det lättare och lättare att ta sig upp ur sängen, så det går väldigt bra.
– På förmiddagen tar jag vanligtvis min dagliga promenad och idag kände jag att det gick raskt och att andningen kändes bra. Efter maten lägger jag mig och vilar en liten stund. Jag behöver ju dagligen några extra vilopauser, men annars löper livet på som vanligt.
– Allt var så positivt i Tammerfors, speciellt det faktum att vi fick all möjlig information innan själva operationen. Vårdpersonalen kunde lite svenska och det gick således bra med språket. Jag sade till dem att de också kan prata finska med mig, jag förstår ju och vill gärna höra lite finska. De var så hjälpsamma och snälla.
– Jag kände mig så trygg, summerar Helene Sandvik.