Kranskärlssjukdom

Vad är kranskärlssjukdom och hur känner man igen den?

Kranskärlssjukdom är den vanligaste hjärtsjukdomen som orsakar bröstsmärta. Vid kranskärlssjukdom är kransartären som transporterar blod till hjärtmuskeln förträngd. Den förträngda kransartären orsakar syrebrist i hjärtmuskeln, vilket orsakar bröstsmärta. Hjärtrelaterad bröstsmärta förvärras vanligtvis vid ansträngning och i vila lindras symptomen.

Hur undersöks och behandlas kranskärlssjukdom?

Först får patienten göra ett kliniskt arbetsprov, med vilket man försöker utreda orsaken till bröstsmärtan. Patienten cyklar på en motionscykel samtidigt som läkaren kontrollerar blodtrycket och förändringar i EKG. Om ansträngningen orsakar syrebrist i hjärtmuskeln kan detta upptäckas i EKG. Därmed kan läkaren bedöma om det är fråga om kranskärlssjukdom och vid behov inleda medicinsk behandling. Kliniskt arbetsprov kan även utgöra grund för bedömning av om en medicinsk behandling är tillräcklig eller om det behövs närmare undersökningar, till exempel angiografi av kranskärl.

Läkemedelsbehandlingen av kranskärlssjukdom består av prognospåverkande behandling, det vill säga aspirin och statiner som sänker kolesterolnivån. Dessutom kan betablockerare användas. Dessa används för att lindra symptomen. Om en person har drabbats av hjärtinfarkt eller lider av hjärtsvikt, har betablockerare även en prognosförbättrande effekt. Dessutom kan så kallade ACE-hämmare eller AT-blockerare användas, i synnerhet om det handlar om hjärtsvikt. Även nitrat hör till de läkemedel som används för att behandla symptom hos patienter med kranskärlssjukdom.

Om bröstsmärtan är så störande att man inte klarar vardagslivet trots god läkemedelsbehandling, kan andra behandlingsmetoder övervägas efter angiografi av kranskärlen. Dessa är ballongvidgning av kranskärlsförträngningen eller bypassoperation.

De vanligaste riskfaktorerna för kranskärlssjukdom

Riskfaktorerna kartläggs alltid på läkarmottagningen. De största riskfaktorerna för kranskärlssjukdom är rökning, diabetes, blodtryckssjukdom, hög kolesterolnivå och familjehistoria. Med familjehistoria avses att första gradens släktingar (föräldrar eller syskon) har drabbats av en hjärtinfarkt eller genomgått en ballongvidgning alternativt bypassoperation innan 55 års ålder (män) eller innan 65 års ålder (kvinnor).

Uppföljning av kranskärlspatienter

Oberoende av behandlingsmetoden (läkemedelsbehandling, ballongvidgning eller bypassoperation) är det viktigaste att ordna regelbunden uppföljning hos en läkare som har god kunskap om hjärtsjukdomar.  Den medicinska behandlingens tillräcklighet och ändamålsenlighet kontrolleras vid varje uppföljningsbesök. Om symtomen återuppstår eller förvärras bedömer läkaren om det behövs en ny angiografi av kranskärl.

När bör jag uppsöka läkare?

Orsaken till ansträngningsrelaterad bröstsmärta ska alltid utredas. Om symptomet lättar några minuter efter att man avslutat den ansträngande aktiviteten och ingen bröstsmärta uppkommer under vila, kan undersökningarna göras inom de närmaste veckorna. Då kan du uppsöka antingen din husläkare eller en kardiolog för att bli undersökt.