Bedömning och uppföljning av hjärtats funktion

Vad är hjärtats basundersökningar?

Hjärtats basundersökningar är viktiga vid den heltäckande bedömningen av en patient. Läkaren bedömer genom den kliniska undersökningen i fall det är nödvändigt att ha fortsatta undersökningar för hjärtpatienten. I den kliniska undersökningen fästs uppmärksamhet till hudens, kroppsbyggnadens och den allmänna hållningens möjliga anomalier. Hjärtats, lungornas och de stora blodådrornas lyssning och palpation samt bedömning av den perifera blodcirkulationen är centralt.

Patientens egna berättelse, kartläggande av frågor för symptomigenkännande samt genom bakgrundsinformation av andra sjukdomar kan läkaren fastställa vårdens nödvändighet. Det är viktigt att få fram bidragande faktorer till levnadssätt, som idrott, kost, rökning och alkohol.

Hurdana saker observeras och undersöks av läkaren?

I basundersökningarna bedömer läkaren situationen för patientens hjärta, blodkärl och perifera kärl genom palpation och lyssning. T.ex. i lårens uppsvällning eller i halsådrorna kan man se tecken på hjärtats dysfunktionalitet. Genom palpation av bröstkorgen och buken kan man uppmärksamma avvikande resistenser, utbuktningar och en möjlig tryckkänslighet. Genom palpation av hjärtat kan man bedöma den vänstra kammaren och beteende. Också leverns storlek och möjliga pulsering kan observeras.

Läkaren observerar också patientens allmänna välmående. I fall patientens hud är blåaktig kan det vara ett tecken på avvikande låg syrets partialtryck i blodet. Hudens värme och fuktighet på en abrupt insjuknad är viktigt – I dessa situationer kan kallsvettande vara ett tecken på sjukdom.

Läkaren lyssnar med stetoskop på hjärtljud och lungorna samt mäter patientens blodtryck. Lyssnandet av vätskerasp är en del av basundersökning när man misstänker dysfunktionalitet i hjärtat. Från andningsljuden klarnar det oftast i fall det finns tecken på astma eller förträngning av lungorna.

Hjärtfilm av patienten avbildar hjärtats elektriska verksamhet

Verksamheten av patientens hjärtas sinusknuta och dess retledningssystem utreds med hjälp av hjärtfilm (EKG). Med hjälp av hjärtfilmen försöker man reda ut även hjärtmuskelns syrebrist och skada orsakat av en hjärtinfarkt. Potentiella rytmstörningar, hjärtmuskelns överbelastning och förtjockning samt tecken på hjärtsjukdomar reds ut genom hjärtfilm. I EKG-registrering fästs elektroderna i båda handlederna och i fotleden samt till sex andra ställen på bröstkorgen. EKG registreras alltid när hjärtat ska undersökas. Prematurslagen och klappningarna, som t.ex. förmaksflimmer, är lätt urskiljningsbara från hjärtfilmen.

Hjärtats ultraljudsundersökningar

Genom hjärtats ultraljudsundersökning undersöks hjärtats strukturer och funktion. Det ger information om hjärtats funktion, hjärtklaffarnas funktion och om blodcirkulationen i hjärtat. Ultraljudsundersökningen är ett smidigt och snabbt sätt att ta reda på orsaker till olika hjärtsymptom.

Vad undersökes med ultraljudsundersökningar?

I undersökningen framställer datorn på basen av ultraljud en realtidsbild av hjärtats vilande och hopdragning, klaffarnas öppnande och slutande, hjärtväggens struktur samt av eventuell vätska i hjärtsäcken. Ultraljudsundersökningarna analyserar också storleken på hjärtats hålor och tjockleken på muskellagern. Ultraljudsundersökningarna är speciellt användbara vid utredning av orsaker för hjärtats biljud eller hjärtsvikt.

Ejektionsfraktion dvs. hjärtats hopdragningskraft mäts genom den vänstra kammarens storlek i vilo- och hopdragningsläge. Väggens hopdragning kan ses som en asymmetrisk på grund av hjärtinfarktsärr. Också koncentrationer av kalk kan upptäckas via undersökningar.

Funktionell information fås genom att mäta blodets flödeshastighet med Doppler-principen. Genom denna teknik kan man t.ex. bedöma klafförträngningens svårighetsgrad och betydelse samt blodtrycket i lungartären. Genom Doppler i färg är det möjligt att analysera klafföppningens flödesriktning. Den röda färgen berättar om flödet mot sensorn och den blåa om flödet bort från sensorn. Med hjälp av färgdopplertekniken får man information speciellt om svårighetsgrad i fall av klaffläckage.

Är det alltid möjligt att göra en ultraljudsundersökning?

Det är nästan alltid möjligt att göra en ultraljudsundersökning, men utvidgade lungor eller fetma kan försvaga bildens kvalitet.

I fall det finns för många hinder för att ta bilder, kan undersökningen också göras genom matstrupen eftersom matstrupen ligger bakom hjärtat. I undersökningen sväljer patienten en endoskopliknande slang som styrs till matstrupen. Med en ultraljudsundersökning som görs genom matstrupen genereras detaljrik information om hjärtats struktur och funktion.

Kliniskt belastningsprov

I kliniskt belastningsprov dvs. belastnings-EKG ökas hjärtats syreförbrukning genom fysisk belastning och hjärtmuskelns eventuella syrebrist undersöks på samma gång. Under belastningens gång observeras symptomen och allmänna prestationer, puls, rytm, blodtryck och hjärtfilm.

Vad undersöks med kliniska belastningsprov?

Med hjälp av belastningen får man fram patientens prestationsförmåga och blodtryck under belastningens gång. Med hjälp av resultaten kan det göras en bedömning om sannolikhet för kranskärlssjukdom och dess svårighetsgrad. Under provets gång registreras hjärtfilm för att kunna upptäcka eventuell syrebrist i hjärtmuskeln och rytmstörningar. Provet avbryts i fall det uppkommer svåra hjärt- eller andra symptom som bröstsmärta eller andnöd, betydande förändringar i hjärtfilmen, häftig ökning i blodtrycket eller om blodtrycket sjunker.

Hur görs kliniska belastningsprov?

I vanliga fall görs provet med motionscykel eller gångband dvs. med ergometer. Belastningen tar oftast 5–15 minuter under undersökningens gång. Det som är viktigt gällande provresultaten är ändå att uppnå en tillräcklig pulsnivå i relation till patientens ålder.

Före belastningsprovet ger läkaren tydliga anvisningar till patienten. Det är viktigt att minska på konsumtionen av kaffe och andra uppiggande ämnen före provet. En lätt frukost rekommenderas några timmar före provet. Belastningsprovet får inte utföras direkt efter matintagning. Man måste också bestämma i förväg om provet utförs under påverkan av allmän medicinering eller om avbrott i medicinförbrukning måste göras.

I belastningsprov fästs elektroder på bröstkorgen som i vanliga fall av EKG- registrering. Undantaget är elektroderna för extremiteterna som fästs på kroppen så att extremiteternas rörelse inte hindrar undersökningen. Belastningen ökas gradvis och avslutas när patienten inte orkar mera, dvs. patienten når sin maximala pulsnivå.

EKG-dygnsregistrering

EKG- dygnsregistrering dvs. Holter-undersökning används för att utreda rytmstörningar. I registreringen bedöms hjärtrytmen och pulshastigheten i olika situationer, eventuella extra slag och slagserier, slagpauser samt tecken av hjärtmuskelns syrebrist under inspelningen.

Vad undersöker man med EKG-dygnsregistrering?

Med hjälp av undersökningar får man reda på rytmstörningars uppkomst, antal och betydelse. Med hjälp av dygnsregistrering får man reda på i fall rytmstörningarna härstammar från förmaken eller kammaren. Med den försöker man också reda ut orsaker till oklara medvetslöshetsfall samt få information gällande hjärtmuskelns syrebrist.

EKG- dygnsregistreringen kan också vara till hjälp gällande kranskärlssjukdom, t.ex. då när man misstänker att kranskärlssjukdom ligger bakom nattliga symptom.

Hur görs EKG-registreringen?

Dygnsregistrering sker liknande som EKG-registrering. På patientens bröstkorg placeras fem eller sju EKG-elektroder – med dessa följer man hjärtkurvan under 24 timmar eller 48 timmar. I undersökningen antecknar patienten rytmstörningskänslor och andra hjärtsymptom i sin symptomdagbok. Efter bandningen jämför läkaren hjärtfilmen och de beskrivna symptomen sinsemellan.

Patienten uppmuntras att leva ett normalt liv och praktisera funktioner som kan få rytmstörningarna att starta. Under undersökningens gång registreras hjärtats slag (ca 100 000 om dagen) i apparatens minne som avvecklas i efterhand för analysering.

En del människor känner av rytmstörningar endast fåtal gånger. I en symptomförankrad inspelning följs patienten under flera veckors tid och patienten aktiverar EKG:s inspelning när symptomen visar sig.