Diagnostiska thoraxingrepp och –operationsbehandlingar

När behandlas lung- och lungsäckssjukdomar genom operation?

I lungorna förekommer det både god- och elakartade tumörer, av vilka den vanligaste är lungcancer. Ibland är operationen det slutliga sättet att kartlägga till vilken grupp tumören hör. Därför rekommenderar man att till och med tumörer som misstänks vara godartade ska opereras bort för att försäkra typ av tumör. Med de undersökningar som föregår operation av lungcancer försöker man bedöma tumörens omfattning i patienten. Med hjälp av dessa definieras tumörens utbredningsgrad.

Denna klassificering bestämmer den vårdmetod som används. Operationsvård av lungcancer är möjligt för de patienter vars tumör endast är högst lokalt och begränsat utbrett. Andra förutsättningar för operationsvård av lungcancer är att patientens allmänna välstånd och lungornas funktion är tillräcklig för att motstå belastningen av operationen. Detta mäts genom funktionella prov av lungorna såsom blåstest (spirometri). Lungsäckens tumörer är sällsynta och det är sällan möjligt att operera dem. Inflammationen av lungsäcken är inte sällsynt och den kan förekomma självständigt eller som en del av lunginflammation. I fall vätskan inte kan dräneras bort från lungsäcken, behövs en operation för läkandet av sjukdomen.

Vad händer i operationen?

Kirurgen och anestesiologen går igenom operationens gång innan behandlingen, oftast redan vid poliklinikbesök. Patienten anländer eftermiddagen innan eller under operationsdagens morgon till bäddavdelningen. Brösthåleoperationer görs under narkosen i operationssalen. Nuförtiden görs allt större delar av operationerna som titthålsoperationer. Därmed görs flera små hål kring revbenet via vilka kameran och instrument används under operationen. Alltid är inte titthålsoperationen möjlig, och då görs operationen genom den interkostala öppningen.

En smal kateter installeras i titthål för att lindra smärta. Genom detta kompletteras den smärtmedicin som ges genom munnen. Vid öppen kirurgi sköts smärtan med hjälp av epiduralbedövning. Omedelbart efter väckningen i operationssalen uppföljs patienten i uppvakningen, som fungerar i samband med Hjärtsjukhuset intensivvårdsenhet. Efter båda operationer dräneras vävnadsvätskan och luft från brösthålan till ett uppsamlingskärl som är kopplat till sugapparaten.

Dräneringsröret avlägsnas på bäddavdelningen några dygn efter operationen. Dagen efter operationen vägleds patienten till att röra på sig.

Redan under operationsdagen påbörjas förhandsledda andningsövningar på bäddavdelningen. Bäddavdelningsvården efter titthålsoperationer varar i 3–5 dygn och i öppen kirurgi 5–7 dygn.

Finns det risker med operationen?

Det finns alltid risker med brösthåleoperation, som diskuteras innan operationen. Nyttan av operationen måste vara större än risken. Förlängningen av vården och behovet av kompletterande vårdåtgärder är alltid relativt stor i samband med lungoperationer. Risken av skadliga händelser är ändå liten.

Hur fortsätter livet efter operationen?

Efter hemrepatriering kan patienten självständigt ta hand om vardagliga sysslor. Efterkontrollen av operationen sker inom några veckor efter operationen, och då är också de slutliga provsvaren tillgängliga. Denna slutbedömning avgör behovet av eventuella andra åtgärder. I samband med efterkontrollen planeras också behövlig uppföljning. I rehabiliteringsfasen uppmuntras patienten att så snabbt som möjligt återvända till de sysslor som föregick operationen. Det rekommenderas att undvika ansträngning som förorsakar kraftig andhämtning och att inte lyfta tungt ca 3 veckor efter titthålsoperationen och 5 veckor efter den öppna kirurgin. Detta är också den genomsnittliga längden för sjukledighet efter operationen.