Hjärtsjukhusets berättelse

Hjärtsjukhusets första steg

Hjärtsjukhuset fick sin början år 2002, när vi började utreda hur en patients vårdtid under den dåtida organisationsmodellen såg ut. Genom undersökningar försökte vi reda ut hur smidigt en patients vårdperiod skulle fungera i en modell där vårdens olika proffs är verksamma i flera olika enheter.

I redogörelsen kom det fram att den traditionella modellen saktade ner patientens vård. T.ex. en kranskärlssjukdomspatient som insjuknat i akut bröstsmärta fick byta enhet eller avdelning till och med över 15 gånger under en sjukhusvårdperiod. Sådana här förflyttningar bidrog till att vården drogs ut. Förr kunde det ta en vecka att få komma på angiografi, när det nuförtiden görs inom loppet av ett dygn.

Hjärtsjukhuset börjar få sin form

På grund av redogörelsen började vi leta efter en ny, bättre fungerande vårdmodell. Förebilder söktes från hela världen, men färdiga modeller eller lösningar fanns inte ännu då. Hjärtsjukhuset måste bearbeta och utveckla en ny och unik verksamhetsmodell, med patienten i fokus för hela verksamheten.

Den konkreta förnyelsen påbörjades år 2004 genom att lösgöra Hjärtsjukhuset från Tammerfors universitetssjukhus till en egen självständig processorganisation. Med processorganisation menas en verksamhetsmodell där sjukhusets funktioner placeras kring patientens heltäckande vård.

I och med lösgörningen övergick alla branschens yrkesgrupper under en och samma organisation – Hjärtsjukhuset. I den nya modellen fungerar kardiologin, hjärt- och thoraxkirurgin samt hjärtanestesiologin som en helhet. Tack vare detta hålls patienten under hela sin vårdperiod i samma enhet. I och med förnyelsen har vi fått snabbare vårdstruktur och det är lättare att komma till vården.

En ny förvaltningsmodell – ett redskap för en bättre vård

Efter att ha lösgjort sig till att bli en självständig aktör, var det dags för Hjärtsjukhuset att utveckla sin affärsmodell. Målsättningen var att enheten skulle ha sin egna självständiga förvaltning, samt egen budget som skulle möjliggöra verksamhetens effektiva utveckling också ur ett ekonomiskt perspektiv.

Utvecklingsarbetet inleddes år 2007, när Hjärtsjukhuset affärsinrättades.

Sjukhuset självständighet växte ännu mera när Sydänkeskus-affärsinrättningen blev TAYS Sydänkeskus Ab i början av år 2010. Övergången till aktiebolagsform betydde att Hjärtsjukhuset inte längre var en del av universitetssjukhusets offentliga sektorbudget, utan det blev sin egna självständiga resultatenhet.

Hjärtsjukhusets nuvarande förvaltningsmodell har möjliggjort en än mer flexibel och snabbare verksamhetsutveckling. Övergången till aktiebolagsform har förutsatt en mer effektiv utveckling av sjukhusets verksamhetsmodell, t.ex. gällande vårdtiden. Patientvårdens kvalitet blir bättre när fokus ligger på de rätta sakerna.

Hjärtsjukhuset är ute efter hälsofördelar – inte vinst

Oftast är den viktigaste uppgiften för aktiebolag att producera vinst för sina ägare. Hjärtsjukhusets viktigaste uppgift är ändå att producera hälsofördelar för patienterna: I Hjärtsjukhusets bolagsordning står det skrivet att bolagets målsättning är tryggandet av en effektiv och kostnadseffektiv patientvård, inte vinst i sig. Som ett aktiebolag måste Hjärtsjukhusets verksamhet ändå vara lönsamt, så att verksamheten också i framtiden kan utvecklas för patienternas väl.

Hjärtsjukhuset är ett bra exempel på att smarta verksamhetsmodeller för verksamhet i bolagsform, kan också inom specialsjukvården och inom den offentliga hälsovården samtidigt vara effektiva, kvalitativa och lönsamma.

Hjärtsjukhusets verksamhet styrs av etiska principer och de hälsofördelar som produceras till patienten. Verksamhetens etiskhet granskas också av bolagets ägare: Hjärtsjukhusets ägare, Birkalands sjukvårdsdistrikt, följer sjukhusets verksamhet samt sätter rimliga resultatmål för bolaget.

Hjärtsjukhusets verksamhetsmodell, där den offentliga och den privata sektorns verksamhetsmodeller förs samman, är globalt unik.